Jag saknar dig bror..

Det gör ont, på riktigt. Du var den enda jag litade på, du var nästan den enda jag ville veta av när jag var nära på att dra. Förlåt för om det är jag som ställt till det som jag nästan är helt säker på, förlåt verkligen. På gud, jag har aldrig känt sånna skuldkänslor förut som gör nu för dig. Jag gör allt för att du ska må bra, jag vet inte om du gör det nu men jag hoppas verkligen att du gör det. Jag vågar knappt inte höra av mig till dig mera, jag har redan förstört tillräckligt för dig. Men lova mig en sak? Att du hör av dig om det är något för jag kommer alltid finnas för dig, alltid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0