Jag har så blandade känslor hela tiden nu, känns som om jag aldrig kommer bli lycklig igen. Jag har olika tankar hela tiden, olika känsor hela tiden. Jag är så förvirrad, jag är så svag. Vill inte leva såhär, jag försker ta nya tag varje dag. Men jag orkar inte mera, jag har vart stark för länge det är därför jag faller just nu för minsta lilla. Jag vill bort härifrån, långt bort. Jag har chansen att åka om två veckor, men jag klarar inte av att lämna prinsen, mamma & tim. Det är dom som alltid funnits vid min sida efter alla mina misstag som jag gjort och som jag fortfarande gör och det är dom som alltid torkar mina tårar. Men ska jag bara vänta på att få må bättre? Jag måste förändra något, jag måste bort för jag klarar inte av att se dig, klarar inte av att höra något om dig. Kan någon inte bara hjälpa mig, jag vill ha en sak och det är hjälp eller någon som verkligen finns där för mig när jag faller riktigt långt, som nu. Jag vill bara skrika till hela världen hur mycket hjälp jag vill ha, jag tar emot vad som helst just nu. Det är hemskt att må såhär pga en kille. Fan alltså, man märker vilka som är ens äkta vänner iaf. Tired of my life..